SYMPTOM  / AD/HD         

VAD ÄR AD/HD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)?
ADHD är ett neurobiologiskt (neuropsykiatriskt) funktionshinder. Länge trodde man att ADHD var ett barndomshandikapp som mognade bort under barnets uppväxt. Detta visade sig vara en felaktig föreställning. Det står numera klart att problemen hos flertalet kvarstår under ungdomsåren och även upp i vuxen ålder (Riksförbundet Attention). Prevalensen (andelen individer i i en grupp) är hög men det finns idag mycket osäkra siffror på en sådan. Exempelvis talar Murphy och Barkley (2006; Prince, et al. (2006); Wender, et al. (2001), om 3- 10 procent av skolbarnen har AD/HD. 50-80 procent av dessa har problem även i vuxen ålder. Utifrån detta kan man räkna med att 1-8 procent av vuxna har AD/HD men Murphy och Barkley ger siffrorna 4-5 procent. 5 procent är den siffra som är den senaste i dessa sammanhang från Barkley.

VANLIGA KÄNNETECKEN PÅ AD/HD
En vanlig bild av AD/HD är en pojke som är impulsiv, har en hög aktivitetsnivå, har ett utagerande beteende och/eller är störande. Men det kan också vara flickan som är pratig, socialt tillbakadragen, missar eller missförstår instruktioner, har ständig oreda, har svårt att organisera tillvaron, nervös inför prov, slarvig med hemuppgifter, glömsk, intensiv, ängslig överdriven fokusering på skolarbete, tappar bort läxböcker, glömmer pengar till skolresan, dåligt motiverade till skolarbete, har dåligt självförtroende. De kan vara tysta och märks inte alls. De stör inte och men en tonåren kommer en förvandlingen: skolk, alkohol och/eller droger bruk av droger, har massor av olika killar, många sexuella kontakter, sex som man inte önskar som prostitution och våldtäkter, har många ytliga kompisar men också några få nära. Man umgås och byter vänner ofta och blir lätt uttråkade.

En vanlig symtombild på AD/HD är underprestation och att deras mål inte uppnås oavsett aktivitetsnivå. Man har svårigheter med organisation och skjuter upp saker eller kommer aldrig till skott. Man kanske också har många saker på gång men blir aldrig färdig. Man säger lätt det som dyker upp i tanken, utan att överväga och söker ständigt stimulering. Ofta är man impulsiv även i handling och otålig. Svårighet att fokusera uppmärksamheten och att vara lättdistraherad är också vanligt men man kan också var hyperfokuserad när det är intressant. Man oroar sig i onödan och i det oändliga men man kan vara ouppmärksam på eller strunta i verkliga faror. Man har snabba svängningar i sinnestämningen och är labil, särskilt när man måste skiljas från en person eller ett objekt.

Vid AD/HD är komorbiditeten (samtidig förekomst) hög för depression, ångest, utmattningstillstånd, självskadande beteende, kriminalitet och missbruk. En tidig diagnostisering och behandling kan givetvis minska risken för sådana problem.

Från INS 2008 ( International Neuropsychological Society):
Friedman, et al. (2003); RAPPORT, et al.L. (2006) beskriver psykosocial faktorer enligt nedan.
Heightened emotional responsiveness has been linked to deficits in affect perception in adults with ADHD providing additional support for Barkley´s (2006b) theory. Adults with ADHD have also been found to have lower social-emotional competence. Although aware of their deficits, impulsivity prevented them from using their knowledge effectively. These deficits are likely to be contributing to the psychosocial problems experienced by adults with ADHD

Barkley, et al. (2002b); Barkley, et al. (2006)
Young adults have been found to be at higher risk of driving problems, including citations, collisions, and license suspensions.
(Co-occuring disorder did not account for this, although executive functioning problems may). A subsequent study reported that use of alcohol appeared to have more detrimental impact on certain aspects of driving in adults with ADHD.

DIAGNOSTISERING
Idag blir vi allt bättre på att upptäcka kännetecken i unga år likväl som i vuxen ålder. Forskare såsom Hallowell och Ratley, Murphy och Barkley har beskrivit kriterier för vuxna. De neuropsykologiska testmetoderna är under ständig utveckling för att bättre och tidigare kunna bedöma AD/HD och att bättre testa exekutiva funktioner. Det behövs bedömningssamtal samt neuropsykologisk utredning och läkarkontakt för att fastställa diagnoserna

NÅGRA VANLIGA SYMPTOM
Nedan listas några vanliga symptom.
• Svårigheter att organisera sin tillvaro, dåliga rutiner och struktur.
• Svårt med allt för mycket information vid ett och samma tillfälle, svårt att sorter informationen. Hjärnan blir lätt överbelastad.
• Svårt att starta och avsluta projekt. Att slutför det sista som är mindre intressant.
• Koncentrationssvårigheter, i synnerhet när det inte är av större intresse.
• Minnet, komma ihåg att ta med sig saker, var man lagt sina saker etc.
• Glömmer lätt något som skett, dvs. det rinner lätt av. Det är som att ”hälla vatten på en gås”.
• Kommer igång i sista stund med arbetet och arbetar intensivt vilket lätt leder till utmattning.
• Använder stimulans för att hantera sin rastlöshet och ångest vilket även detta lätt leder till utmattning.
• Rastlöshet, den är en inre rastlöshet som inte alltid syns utåt.
• Impulsivitet.
• Problem med självkänsla.
• Dålig själviakttagelse, svårt att upptäcka sin känslor och tankar.
• Svårt att uttrycka sig verbalt och svårigheter med verbal kontroll, det ”hoppar grodor ur munnen”.
• Svårighet att avläsa social situationer.
• Vara "klassens clown".
• Hypoaktivitet - tröghet eller att man inte kommer inte igång.
• Humörsvängningar, allt från förändring på fem minuter till under dagen och eller veckan.

HUR BEHANDLAS AD/HD?
Oftast krävs medicinering för ADHD och en KBT behandling för att få hjälp med de psykosociala problem som finns dvs:
• Kunskaper om ADHD och hur det ser ut för den enskilde.
• Hantering av och förståelse för de egna känslorna och andras dvs. förbättra det empatiska tänkandet.
• Lära sig strukturera sin vardag så att den blir mer funktionell dvs. att ha rutiner, ordning hemmet och på arbetsplatsen, planera
   och strukturera arbete och fritid.
• Förstå behovet av hög aktivitetsnivå och ha ett funktionellt agerande på dessa behov.
• Lära sig impulskontroll.
• Förbättra förmågan att se konsekvenser.
• Lära sig att hantera sin ångest och det ofta förekommande negativa tänkandet.
• Att lära sig se problem tidigt samt problemlösning.

Ett flertal studier är idag aktuella avseende KBT behandling och ADHD. Bland annat Saffran, et al. (2005a, b)

MER INFORMATION
Mer information finns på följande länkar. Observera dock att vi inte kan ta något ansvar för innehållet på de sidor vi länkar till. Fler länkar på detta ämnet kan finns på vår länksida.

Riksförbundet Attention - organisation för de med ADHD, DAMP, autism, Asperger mm.


Sjukvårdsrådgivningen